Pojkarna som inte syns på radarn, som gömmer sig, och långsamt är på väg in i nätverkens machovärld. Det är dem som Dimitris, själv avhoppare från ett kriminellt liv, vill fånga upp. ”Mitt jobb är att vara den person jag själv hade behövt träffa.”
”På med stövlarna. Dra på dig en jacka. Mindre gnäll. Mer promenader.”
Dimitris filmar sig själv och två vänner med mobilen. Han talar till sina Twitterföljare från Björkhagen i södra Stockholm.