I glappet mellan de goda och de stenkorkade valen befinner sig antihjälten Pete Davidson. Den halvt självbiografiska tv-serien ”Bupkis” är bitvis grov men har hög ambitionsnivå och kul gästroller.
Bupkis: jiddisch för ”ingenting”. Man vore alltså förlåten om man trodde att Pete Davidsons serie ansluter sig till någon slags Seinfeld-tradition, en serie vars tema som bekant var just ingenting.
Men ”Bupkis”, som har svensk premiär på fredag, växer snarare ut från en liten sidogren av metakomik där huvudpersonen spelar en variant av sig själv – som Larry Davids ”Curb your enthusiasm”, eller Louis CK:s ”Louie”. Det är ett grepp som helt bygger på att personen har tillräckligt folklig förankring för att det ska funka, och medan Pete Davidson kanske inte är allmänt bekant i Sverige ännu så är han det tveklöst i USA. Delvis via sin medverkan i sketchprogrammet ”Saturday night live” och som begåvad ståuppare, men lika mycket som strulig paparazzimagnet – en konsekvens av en alltmer gränslös skvallerpress, men också av att Davidson hittills haft svårt att hushålla med sin offentliga persona. Som romantiska eskapader med bland andra Ariana Grande och Kim Kardashian, och också av en obehaglig konflikt med Kardashians hämndlyste exmake Kanye West. (Just det kunde han förstås inte hjälpa.)
